Bokningsformulär

Både Heta Arbeten® och Brandfarliga heta arbeten är certifieringsutbildningar enligt SBF 2022, för arbeten som medför brandrisk och båda uppfyller försäkringsbolagens säkerhetskrav. Den främsta skillnaden ligger i vem som står bakom utbildningen.

Heta Arbeten® är ett koncept som drivs av Brandskyddsföreningen, medan Brandfarliga heta arbeten är ett alternativt koncept som tagits fram av SVEBRA (Svenska Brandsäkerhetsföretag) i samarbete med Byggföretagen. Båda utbildningarna leder till ett giltigt certifikat, men koncepten har olika utbildningsmaterial och instruktörsnätverk.

Vi på Svenska Hjärtan föredrar utbildningen Brandfarliga heta arbeten både på grund av prisnivå och innehåll.

Heta arbeten anses vara brandfarliga när de utförs på en tillfällig arbetsplats och innebär risk för att en brand kan uppstå. Det handlar ofta om arbeten som alstrar värme, gnistor eller öppen låga, exempelvis svetsning, skärning, takarbete eller arbete med vinkelslip.

För att arbetet ska klassas som brandfarligt enligt försäkringsbolagens regelverk krävs att det sker på en tillfällig arbetsplats, alltså i en miljö som inte är särskilt anpassad för den typen av arbete, och där det därför behövs extra säkerhetsåtgärder. I dessa fall måste arbetet föregås av riskbedömning, tillstånd och utföras av personer med giltigt certifikat.

En tillfällig arbetsplats är en plats där brandfarliga heta arbeten inte utförs regelbundet och där det saknas fasta säkerhetsanordningar för att hantera brandrisker. Det kan till exempel vara en byggarbetsplats, ett tak, en verkstadsyta under ombyggnad eller en serviceinsats ute hos kund.

Nyckeln till en fast arbetsplats är vilket verktyg eller metod och material arbetsplatsen är utformad för. En fast arbetsplats i en verkstad som är avsedd för arbete med tigersåg räknas alltså som en tillfällig arbetsplats om du ska använda vinkelslip i stället.

Tillfälliga arbetsplatser kräver särskilda säkerhetsrutiner enligt SBF 506. För att få utföra brandfarliga heta arbeten på sådana platser krävs en giltig certifiering, riskbedömning och tillstånd. Allt för att minska risken för brand i miljöer som inte är konstruerade för värmealstrande arbete.

Det beror på din roll, arbetet som utförs, vad din försäkring säger och vilken brandrisk som råder enligt SMHI. Svaret är ja om du utför arbete i skogsmiljö som innebär uppvärmning eller gnistbildning, till exempel med svets, slipverktyg eller liknande då det betraktas som brandfarliga heta arbeten på tillfällig arbetsplats. Skogsmiljö klassas nämligen som en tillfällig arbetsplats enligt gällande säkerhetsregler. Vid maskinreparationer i fält måste till exempel reglerna för brandfarliga heta arbeten följas.

Det innebär att du vara tvungen att ha ett giltigt certifikat för brandfarliga heta arbeten, genomföra en riskbedömning, samt ha tillstånd innan arbetet påbörjas. Vid behov krävs även brandvakt och efterbevakning. Arbetet ska dessutom anpassas efter aktuell brandrisk i området, exempelvis genom att undvika vissa tider på dygnet eller ha extra släckutrustning till hands, eller vid torra perioder avstå till regn eller vinterhalvåret med att utföra vissa arbeten.

Läs mer om arbete inom skog här.

Ett certifikat för brandfarliga heta arbeten behövs inte när arbetet inte medför någon brandrisk, eller när det utförs i en miljö som är särskilt anpassad för den typen av arbete. Det kan till exempel gälla svetsning i en fast svetsverkstad där platsen är utformad med fasta brandskyddsåtgärder, ventilation och riskhantering enligt arbetsmiljökrav.

Certifikat krävs inte heller om arbetsmomentet inte omfattas av försäkringsbolagens krav eller säkerhetsregler i SBF 506 men det är viktigt att detta alltid kontrolleras med beställare och försäkringsbolag, eftersom kraven kan skilja sig åt beroende på situation och avtal. Vid minsta osäkerhet är det säkrast att utgå från att certifikat behövs.

Det finns också ett undantag i kravet att inneha ett personcertifikat för dig som inte regelbundet är tillståndsansvarig. Du får maximalt tre gånger under en 12-månadersperiod vara tillståndsansvarig utan att vara certifierad. Endast en person per organisation eller kostnadsställe, så man får inte missbruka undantaget genom att växla mellan olika tillståndsansvariga.

Ja, elmuffsvetsning räknas som brandfarliga heta arbeten eftersom metoden alstrar värme som kan orsaka brand. Det gäller särskilt när arbetet utförs på en tillfällig arbetsplats, som till exempel vid installation eller reparation av ledningar i mark eller byggprojekt.

Eftersom elmuffsvetsning innebär en brandrisk omfattas arbetet av försäkringsbolagens säkerhetsregler. Det innebär att du beroende på arbetsplatsen behöver ha ett giltigt certifikat för brandfarliga heta arbeten, genomföra en riskbedömning och få ett tillstånd innan arbetet påbörjas. 

Nej, du får inte vara brandvakt vid brandfarliga heta arbeten om du saknar giltigt certifikat. Enligt säkerhetsreglerna (SBF 506) måste brandvakten ha genomgått en godkänd utbildning och inneha ett personcertifikat för brandfarliga heta arbeten.

Brandvaktens roll är avgörande för att minska risken för brand, både under arbetets gång och vid efterbevakning. För att kunna utföra uppgiften korrekt krävs kunskap om säkerhetsregler, riskbedömning och brandsläckning – något du får genom certifieringsutbildningen.

Nej, en värmekamera kan inte ersätta en brandvakt vid brandfarliga heta arbeten. Enligt gällande säkerhetsregler (SBF 506) krävs att en fysisk brandvakt är närvarande under arbetets gång och vid efterbevakning.

En brandvakt har ett aktivt ansvar att övervaka arbetsplatsen, upptäcka risker i realtid och vid behov ingripa direkt med släckutrustning. Även om värmekameror kan vara ett bra komplement för övervakning och dokumentation, saknar de förmågan att fatta beslut, tolka situationer eller agera vid en brand. Därför kan de aldrig ersätta en utbildad brandvakt.

Ja, du kan bli betalningsansvarig om du utför brandfarliga heta arbeten utan att följa säkerhetsreglerna. Försäkringsbolag kan göra avdrag på ersättningen eller helt neka ersättning vid en brand om det visar sig att arbetet har utförts utan giltigt certifikat, utan tillstånd eller i strid med säkerhetsregler enligt SBF 506.

Utöver ekonomiska konsekvenser från försäkringsbolaget kan du även bli personligt eller juridiskt ansvarig om bristen på säkerhet orsakar skador på personer, egendom eller miljö. Därför är det viktigt att alltid följa reglerna och ha rätt certifiering.

Arbete med tigersåg kan räknas som heta arbeten men det beror på situationen. Om användningen av tigersågen medför risk för gnistbildning, exempelvis vid sågning i metall och arbetet sker på en tillfällig arbetsplats, kan det klassas som brandfarligt hett arbete enligt säkerhetsreglerna.

I sådana fall krävs ett giltigt certifikat, riskbedömning, tillstånd och ibland även brandvakt. Däremot räknas arbete med tigersåg i trä eller andra gnistfria material normalt inte som heta arbeten. Det är alltid viktigt att den göra en bedömning tillsammans med den tillståndsansvarige utifrån material, miljö och brandrisk innan arbetet påbörjas.

Ja, arbete med vinkelslip räknas i de flesta fall som brandfarliga heta arbeten särskilt om det sker på en tillfällig arbetsplats. En vinkelslip alstrar värme och gnistor som kan färdas långt som lätt kan antända omgivningen, särskilt vid arbete nära brännbart material.

Det innebär att du måste ha ett giltigt certifikat för brandfarliga heta arbeten, samt att en riskbedömning och ett skriftligt tillstånd ska finnas innan arbetet påbörjas. Dessutom krävs minst en brandvakt och efterbevakning enligt säkerhetsreglerna i SBF 506.

Sandblästring med kvartshaltig sand är förbjudet i Sverige på grund av de allvarliga hälsorisker det innebär. När sandblästring utförs frigörs mycket små partiklar av kristallin kiseldioxid (kvartsdamm), som vid inandning kan orsaka allvarliga lungsjukdomar som silikos, KOL och lungcancer.

Förbudet infördes för att skydda arbetstagare från långvariga och livshotande skador. Istället används idag andra blästermaterial med mindre hälsorisker, som stålgrit, glaskulor eller plastmedia. Reglerna kring detta finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:19).